Infektioner - förebygga och behandla
Infektioner orsakas av bakterier, virus eller parasiter som tar sig in i kroppen där de bosätter sig och orsakar skada.
DNA-tester och genmodifierade malariamyggor
För att undvika infektioner försöker man se till att inga sjukdomsalstrare finns i till exempel restaurangmat, dricksvatten och badbassänger. DNA-tester spelar en viktig roll i detta arbete. Testerna är också viktiga för att ta reda på vilken sjukdomsalstrare som tagit sig in i en patient om olyckan varit framme. I skrivande stund (2009) håller forskare på att utveckla DNA-baserade "supertester" som i ett enda svep ska kunna undersöka ett prov för hundratals olika kända sjukdomsalstrare. Tanken är att samtidigt avvgöra om där finns gener som gör en bakterie motståndskraftig (resistent) mot olika antibiotika.
Många infektioner sprids inte direkt mellan människor utan indirekt via insekter. Flera tankar finns om hur man skulle kunna hindra spridning genom att genmodifiera insekterna. Längst har planerna kommit för att hejda gula febern genom att sprida ut genmodifierade hanar av den myggart som överför sjukdomen. Hanarna är försedda med en extra gen som dödar avkomman på larvstadiet. Tanken är genen ska göra så att att myggorna inte förökar sig, och att spridningen av sjukdomen därmed hejdas. Hittills har forskarna kunnat visa att de genmodifierade mygghanarna inte får någon levande avkomma i stora tester under nät i naturen.
Det pågår även arbete med att skapa myggor som är resistenta mot malariaparasiten och som därmed skulle kunna hejda smittan. Där har dock forskarna ett problem. Malaria är inte skadligt för myggorna, så de modifierade myggorna skulle inte ha någon överlevnadsfördel. Idéer finns dock om system av andra gener som skulle kunna kopplas ihop med resistensgenen, och ge sin bärare en fördel.
Vaccinera med gener och gentekniska proteiner
Vacciner spelar en viktig roll för att undvika att människor drabbas av infektioner. Traditionellt sker vaccination genom att avdödat eller försvagat smittämne sprutas in i kroppen. Immunförsvaret reagerar då mot smittämnet och man blir immun. Därmed kommer kroppens immunförsvar att reagera snabbare och starkare om man åter möter smittämnet.
Risker och dilemman
Risk att GM-myggor skadar ekosystemen?
I vissa fall fås ett bättre vaccin om man bara sprutar in några av sjukdomsalstrarens proteiner. Sådana vacciner tillverkas genom att man tar generna för dessa proteiner, för in dem i en bakterie och låter bakterien bilda stora mängder av proteinerna. Idag används sådana vacciner mot bland annat gulsot, difteri, kolera, stelkramp, kikhosta och lunginflammation.
Många forskare arbetar med att överföra denna typ av gener till växter. Till exempel har man fått ett koleravaccin att bildas i riskorn som kan lagras länge i varma miljöer. Det räcker med en par nävar gryn i middagssoppan för att hela familjen ska bli vaccinerad.
Dessutom arbetar man med att skapa så kallade DNA-vacciner. Man får då kroppens egna celler att ta upp gener för sjukdomsalstrarens proteiner, så att kroppens celler själva tillverkar dem, och ser till att man blir vaccinerad. Flera sådana DNA-vacciner testas idag, bland annat mot HIV, gulsot och malaria.
Kor med mänsklig mjölk
Olika diarrésjukdomar dödar många barn i fattiga länder. Särskilt svår är situationen för barn till HIV-positiva mödrar som inte bör amma sina barn. En rad proteiner i mänsklig bröstmjölk skyddar nämligen små barn mot bakterier som kan bosätta sig i tarmarna och orsaka diarréer. Tyvärr hjälper inte vanlig bröstmjölksersättning eftersom det finns mycket mindre av dessa skyddande proteiner i komjölk än i människomjölk.
Kinesiska forskare har därför åstadkommit en genmodifierad ko som bildar sådana mänskliga proteiner i mjölken. Amerikanska forskare har istället satt in genen för dessa proteiner i risplantor och börjat odla dem. Tanken är att kunna sälja ett rismjöl som kan blandas i den vätska som ges till tarmsjuka barn och till den välling och bröstmjölksersättning som ges till de barn som inte kan ammas.
DNA-mediciner och GMO-producerade läkemedel
Genteknik spelar inte bara en roll för att förebygga infektioner utan också för att behandla dem. Till exempel används genmodifierade bakterier för att tillverka ett protein som kallas interferon-α, som kan hjälpa patienter som drabbats av hepatitvirus, som ger gulsot. Proteinet signalerar till kroppens celler och får dem att starta olika skyddsmekanismer mot viruset.
I framtiden kommer genteknik troligen också att användas för att tillverka "vanliga" läkemedel, som består av relativt små kemikalier, till exempel olika antibiotika och malarialäkemedlet simvastin. Genom att ändra lite i bakteriernas gener, eller tillföra helt nya gener, har forskare lyckats programmera om bakteriernas ämnesomsättning, och omvandla dem till effektiva producenter av flera olika kemikalier.
Forskare funderar också på att att försöka bota vissa infektioner genom att föra in nya gener i den drabbades celler. Bland annat har forskare skapat en genmodifierad mus, där det blivit omöjligt för HIV-viruset att ta sig in i de vita blodkropparna. Man har nämligen fört in en gen i musens blodkroppar, som stänger av tillverkningen av ett protein som fungerar som handtag då viruset ska ta sig in i cellerna.
Hindra bakterier att klänga fast i urinröret
Det sätt på vilket vi idag använder antibiotika mot olika bakterieinfektioner för med sig stora problem. Det beror på att de flesta antibiotika slår mot många eller alla bakterier, inte bara de man vill bli av med. Varje gång en patient behandlas med antibiotika slås därför många av de naturliga bakterier ut. Såvida inte en av bakterierna fått en liten genförändring som gör att den tål antibiotikan. Då kan bakterien överleva, dela sig och ta sina kompisars plats. Men nu bär de alla på en gen som gör att de tål antibiotikan. Det hade inte varit så farligt, om det inte vore för att dessa gener ibland kan överföras från de ofarliga bakterierna till en sjukdomsframkallande. Som därmed blir antibiotikaresistent.
Därför försöker många forskare utveckla nya läkemedel som inte är skadliga för bakterier generellt utan som blockerar just den process en viss bakterie använder för att orsaka sjukdom. Svenska forskare har till exempel hittat ämnen som hindrar de bakterier som orsakar urinvägsinfektion från att fästa på urinrörets innervägg. Ämnena binder till och hindrar ett protein, som behövs för att bakterierna ska bilda kletiga utskott som griper tag i urinröret. Förhoppningen är att något av ämnena ska kunna fungera som läkemedel mot urinvägsinfektion, utan att påverka andra bakterier i kroppen.
Senast uppdaterad: Måndag 12 september 2011 09:53
