I forskningens tjänst

Gentekniken har stor betydelse inom forskningen. Den hjälper oss förstå hur vi människor fungerar och vad som går snett vid olika sjukdomar. Den ger ledtrådar om allt från människans tidiga historia till fåglars kärleksliv.

Otrohet och människans vandringar

Gentester har spelat stor roll för att förstå hur människor under årtusendenas gång förflyttat sig över jordklotet. Tester har visat att vi alla har vårt ursprung i Afrika för drygt 100 000 år sedan och att Neandertalarna snarare är utdöda kusiner än förfäder. (Päboos senaste)Dessutom har det visat sig att de flesta av förfäderna till dagens européer bott här långt innan jordbruket uppkom.

Genforskning kastar också ljus över frågor om trohet, otrohet och evig kärlek. Gentester används till exempel för att ta reda på hur många av fågelungarna i ett bo som verkligen är avkomma till den hane som matar dem. Genmodifierade sorkar har spelat stor roll för vår förståelse av hur par kan hålla ihop i livslånga kärleksband.

Arv och miljö

Tror forskarna att det bara är generna som styr hur en människa fungerar? Inte alls. Tvärt om kartlägger de idag hur det konkret går till när miljön styr hur vi använder våra gener. Till exempel hur händelser under tidig barndom kan påverka hur man som vuxen använder generna, och hur det kan påverka både humör och stresstålighet.

Därtill upptäcker forskarna allt tydligare att de flesta gånger en egenskap påverkas av arvet är ett mycket stort antal gener inblandade. Det ser man bland annat då man studerat de gener som bestämmer färg på hud, hår och ögon. Det blir därför närmast meningslöst att tala om "genen" för fetma, manodepressivitet eller hjärtinfarkt. Många olika miljöfaktorer påverkar, tillsammans med många olika gener.

Hur vi blir sjuka

Gentekniken har mycket stor betydelse för den forskning som lär oss hur kroppen fungerar och hur olika sjukdomar uppkommer.

En rad nya cancerbehandlingar bygger exempelvis på kunskap om de gener i cancercellerna som inte fungerar som de ska och forskning kring håriga utskotten på tarmbakterier kan vara på väg att ge oss nya läkemedel mot urinvägsinfektioner.

Senast uppdaterad: Tisdag 13 september 2011 13:58