Miljövänligare mat

Det finns olika åsikter om genteknik i första hand är ett hot mot eller en möjlighet för miljön. Nedan följer några konkreta exempel på hur genteknik skulle kunna minska miljöpåverkan från jord- och skogsbruk.

Undvika övergödning

En stor del av övergödningen av vattendrag, sjöar och hav beror på fosfor från bland annat grisars och kycklingars avföring. Dessa djurarter saknar nämligen ett enzym i tarmen som heter fytas. Hos andra djur bryter fytas ner fosforrika ämnen i fodret så att kroppen kan ta upp och utnyttja fosforn.

Kanadensiska forskare har därför skapat genmodifierade grisar som i tarmen bildar fytas och bryter ner de fosforrika ämnena i fodret. Dessa grisar har bara en fjärdedel så mycket fosfor i sin avföring som normala grisar.

Kinesiska växtförädlare har som alternativ skapat en genmodifierad majsplanta som bildar fytas i kornen. Då dessa kommer in i djurens matsmältningsapparat börjar de arbeta, och bryter ner fosforrika ämnen i grisarnas tarmar. Kornen innehåller så mycket enzym att bara några gram behöver blandas i varje kilo foder för att radikalt minska fosforutsläppen från djuren.

Minska mängden insektsgifter

De insektsgifter som idag sprutas ut på åkrarna är inte bara skadliga för de oönskade insekterna utan även för många andra insekter. Dessutom är insektsgifterna ofta skadliga för människor. I synnerhet i fattigare länder skadas bönderna under själva besprutningen då de ofta saknar skydd och lämpliga maskiner. Inom det ekologiska jordbruket har man sedan många år utnyttjat olika stammar av bakterier av arten Bacillus thuringensis (Bt), som bildar kristaller av proteiner som är giftiga för olika insektsarter. Däremot är Bt helt ofarligt för människor och andra däggdjur. Dessa gifter är mycket specifika och angriper till skillnad från klassiska insektsgifter bara en smal grupp av insekter.

När man lärde sig att genmodifiera växter började man därför föra in gener för proteiner från Bacillus-bakterierna till olika typer av grödor. På så sätt fick växterna ett inbyggt insektsgift. Exempelvis finns det majs med ett insektsgift som dödar majsmottslarver (se bilden), men inte nyckelpigor eller humlor. Genmodifierad majs och bomull med sådana gener odlas nu på väldiga arealer i många världsdelar, och har lett till kraftigt minskad besprutning med insektsgifter, som i många fall är giftiga även för högre djur och människor.

En annan strategi för att slippa både insektsangrepp och insektsgifter är att skapa genmodifierade växter som bildar doftämnen (feromoner) som insektshonor använder för att locka till sig hanar. Tanken är att plantera några sådana växter i utkanten av en åker så att alla hanar söker sig dit. På så sätt kommer inga hanar att finns på plats för att befrukta äggen hos de honor, som placerat sig på plantor ute på åkern.

Hur man kan minskad utfiskningen av havet

Allt eftersom fiskodlingarna blir fler trålas hav och havsbottnar efter allt mer småfisk att användas som foder.

Ett sätt att minska detta problem är att få de fiskar man odlar att växa fortare. Då gör de inte av med lika mycket foder på vägen till den storlek de har i affärernas fiskdiskar. Ett amerikanskt företag har därför skapat genmodifierade laxar med extra gener för fiskarnas tillväxthormon. Eftersom de blir färdigvuxna efter ett och ett halvt istället för tre år behöver de bara drygt hälften så mycket foder per kilo färdig fisk.

En annan lösning skulle kunna vara att utfodra fiskarna med vegetabiliskt foder. Problemet är att fisk behöver höga halter av vissa omega-3-fettsyror (EPA och DHA) i sin mat och dessa finns idag bara i fisk och skaldjur. Många forskare arbetar därför med att skapa växter som innehåller höga halter av dessa omega-3-fettsyror. I framtiden skulle odlade fiskar kanske kunna matas med genmodifierade raps- eller solrosfrön istället för småfisk och skaldjur.

Motverka jorderosion och minska koldioxidutsläpp

För att bli av med ogräs på åkrarna bearbetar man jorden genom att plöja och harva den. På så sätt vänds ogräsplantor och deras frön djupt ner i marken och hindras växa upp. Därefter sås den önskade grödan. När ogräsmedelståliga grödor odlas räcker det med att harva jorden, varefter fältet sås med den önskade grödan. När ogräs kommer upp tillsammans med grödan sprutar man med det ogräsmedel som grödan tål.

Genom att jorden inte ligger plöjd och öppen när de ogräsmedelståliga grödor odlas minskas jorderosionen, vilket är av betydelse på de stora vindpinade slätterna i USA och Kanada. Dessutom har det lett till att en mindre mängd organiskt material i åkerjorden oxideras då den inte längre kommer i kontakt med luften. År 2007 ledde detta till minskningar av koldioxidutsläppen från Nordamerikas jordbruk som motsvarade utsläppen från mer än sex miljoner bilar. Bt-grödor?

Senast uppdaterad: Måndag 12 september 2011 09:48