Ordlista

Agrobacterium tumefaciens

Naturens egen genmanipulatör. Lever i marken. Möter den en skadad planta kan den i några celler föra in gener som får cellen att dela sig och bilda en tumör och gener som bildar ämnen som bakterien lever av. Används som redskap då man genmodifierar växter.

Aminosyra

Proteiner byggs upp av aminosyror. Det finns 20 olika sorters aminosyror. Åtta av dem kan människan inte själv tillverka, utan måste få i sig med kosten. Dessa kallas essentiella (livsviktiga) aminosyror.

Antibiotikaresistens

Motståndskraft mot ett eller flera antibiotika. En antibiotikaresistent bakterie kan växa och dela sig även i närvaro av det antibiotikum,som bakterien är resistent mot.

Anti-cancergen

Gen som beskriver ett protein som normalt hindrar cellen från att dela sig. Vid utveckling av cancer slås vanligen en sådan gen ut.

Antikropp

Ett protein som binder till ett främmande ämne som kommit in i kroppen. Spelar en viktig roll i vårt immunförsvar, och kan användas som läkemedel.

Arvsanlag

En individs uppsättning av gener, det vill säga beskrivningar av olika proteiner.

Biobank

En samling blod-eller vävnadsprover, från vilka man kan göra DNA-analyser. De har oftast samlats ihop i sjukvården och proverna kan därför kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av sådana banker kan användas för att hitta gener inblandade i olika sjukdomar.

Blödarsjuka

En ärftlig sjukdom där man saknar ett protein som är nödvändigt för att blodet ska koagulera. Därmed tar det lång tid för sår att läka och blödningar att upphöra.

Brosk

Ett poröst men hårt material i kroppen. Brosk finns bland annat i näsa, öron och menisker.

Bt-gener

Gener från olika stammar av bakterien Bacillus thuringensis, som beskriver ett proteiner som är giftigt för olika grupper av insekter. Genen kan därmed ge växter motståndskraft mot olika skadeinsekter.

Budbärar-RNA

Då informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein börjar cellen med att skapa en kopia av genen (=beskrivningen av proteinet). Denna kopia bildas av ett ämne som heter RNA,och kallas därför budbärar-RNA. Kopian kommer sedan att användas i cellens proteinfabriker, ribosomerna, som instruktion för hur de ska tillverka proteinet.

 

 

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 

Cancergen

En muterad (förändrad) variant av genen för ett protein som kan delta i att sända en signal till cellkärnan om att cellen ska dela sig. Om genen för ett sådant protein fått en förändring, som gör att proteinet hela tiden skickar en sådan signal, kallas den förändrade genen för en cancergen.

Cell

Livets minsta enhet. Ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver för
att överleva.

Cellmembran

Ett starkt men smidigt membran som avgränsar cellen från omgivningen.

Cellvägg

Cellvägg finns hos växter och bakterier. Den är en hård och stark yttervägg utanför cellmembranet. Den skyddar cellen från omgivningen och ger cellen en fast form. Består hos växter av bland annat cellulosa.

Chimärer

Se fostermosaik.

CHO-celler

Cancerceller från ovariet hos hamster. Genmodifieras ofta för att producera mänskliga proteiner som kan användas som läkemedel.

DNA

Det kemiska ämne (molekyl) som bär våra arvsanlag.

DNA-chips

Också kallat microarray. Liten glasplatta (några kvadratcentimeter) indelad i tusentals små fält, där olika enkelsträngade DNA-molekyler fästs vid varsitt fält. Kan sedan användas för att se vilka gener eller budbärar RNA-molekyler som finns i ett prov. Kan därmed användas för storskaliga gentester, för att undersöka vilka bakterier eller virus som finns i ett prov och för att undersöka vilka gener en viss celltyp använder vid ett visst tillfälle.

DNA-medicin

Medicin som består av DNA-molekyler. Inne i kroppen tar sig dessa in i en lämplig cell, som därigenom kan tillverka de proteiner som beskrivs av DNA-molekylen.

Downs syndrom

Utvecklingsstörning orsakad av att man har ett exemplar för mycket av kromosom 21. Människor med Downs syndrom har karaktäristiskt utseende, får ofta hjärtproblem och åldras i förtid.

 

 

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 

Embryodiagnostik

Att man efter provrörsbefruktning tar några celler från det tidiga embryot och analyserar dem innan man bestämmer sig för vilket embryo som ska planteras in i livmodern.

Embryonal stamcell

Cellkultur tagna från cellerna i det inre av ett tidigt embryo, där cellerna ständigt delar sig och kan ge upphov till alla olika slags celler i kroppen.

Enzym

Protein som utför (katalyserar) en kemisk reaktion. Exempelvis är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer.

Enzyme engineering

Att man modifierar genen för ett enzym så att detta exempelvis arbetar snabbare, kan arbeta vid önskade temperaturer eller fungera under andra miljöbetingelser, där det ursprungliga enzymet inte fungerade.

Escherichia coli (kolibakterie)

Den bakterie vi har flest exemplar av i våra tarmar. Används flitigt inom gentekniken. Speciella varianter av bakterien kan orsaka magsjuka respektive urinvägsinfektion.

Essentiella aminosyror

Aminosyror som människokroppen inte själv kan tillverka och som vi därför måste få i oss med födan. Dessa aminosyror är sällsynta i många odlade grödor (exempelvis vete,majs,ris och potatis), vilket gör att man måste äta antingen baljväxter, soja, kött eller fisk för att få i sig tillräckligt av dem.

Essentiella fettsyror

Fettsyror som människokroppen inte själv kan tillverka och som vi därför måste få i oss med födan. Några av dem (bland annat de så kallade omega 3-fettsyrorna) sällsynta i många vanliga grödor.

Fettsyror

Ämnen som är livsviktiga i kroppen, då de är huvudbeståndsdel i de fosfolipider, som bygger upp membranet runt våra celler. Några av dessa kan kroppen inte tillverka själv från andra fettsyror, utan måste få i sig med födan. Bland annat några, som är viktiga för hjärnans funktion. Dit hör de så kallade omega 3-fettsyrorna.

Forskningsetisk kommitté

Regional kommitté, som ska göra en etisk granskning av all forskning som sker på människor och väga nyttan med forskningen mot olika tänkbara risker. Där sitter aktiva forskare och läkare tillsammans med lekmän (exempelvis präster, författare och politiker).

Fosterdiagnostik

Undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mödrar erbjuds ultraljudsundersökning. Om man då konstaterar allvarliga missbildningar följs dessa ofta upp med att man tar ut celler från fostret och gör en kromosomanalys. Om en blivande mamma har goda skäl att misstänka en kromosomavvikelse eller en ärftlig sjukdom kan hon begära att man tar ut celler från fostret och gör kromosomanalys eller gentest.

Fostermosaik

Djur där celler från två olika embryon slagits ihop, så att man får ett djur där olika celler har olika arvsanlag. Kallas även chimärer.

Fältförsök

Test av en ny gröda eller annan levande organism under naturliga betingelser. Till exempel att nya grödor odlas på mindre arealer för att man ska studera hur de fungerar under normala omständigheter ute på åkern.

 

 

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 

Gelelektrofores

Metod att sortera biologiska molekyler, exempelvis DNA-molekyler, av olika storlek. Detta sker genom att en elektrisk spänning tvingar de laddade molekylerna att vandra in i en geleaktig massa, där långa molekyler korsbundit med varandra och bildat ett snårigt nätverk. För DNA-molekyler sker sorteringen genom att molekylerna har svårare att ta sig fram i nätverket ju större de är. En lång DNA-molekyl förflyttar sig långsammare än en kort.

Gen

Den del av en DNA-molekyl som beskriver ett protein (eller en RNA-molkeyl som inte ger upphov till ett protein, utan själv utför en aktiv funktion). Till genen räknas ofta också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur ofta och när genen används.

Genbank

Samlingar av växter och frön. Dessa skapas för att bevara en stor mångfald av olika varianter och sorter av de grödor som används i jordbruket, samt av grödornas vilda släktingar.

Genbibliotek

Ett genbibliotek från en viss art får man om man tar dess arvsanlag, klipper sönder dem i överlappande DNA-fragment och sätter in dem i en bärare (exempelvis en plasmid). I DNA-biblioteket kan man då hitta varje tänkbar del av artens arvsanlag. Genbibliotek används framför allt då man vill isolera en ännu okänd gen.

Gendoping

Tanken att tillföra nya gener till celler i idrottsmän, för att detta skulle förbättra deras prestationer. Spekulationer förekommer om att detta skulle kunna ske exempelvis med gener för tillväxthormon och proteiner som skickar signaler om att fler blodceller ska bildas.

Genetisk integritet

Tanken att människan har rätt att själv få ha sina gener ifred och själv avgöra vem som ska få reda på hur hennes arvsanlag ser ut.

Genetiska fingeravtryck

Metod där man undersöker delar av DNA-molekylen, som inte beskriver några proteiner för att undersöka om två prover kommer från samma eller olika individer. Eftersom föräldrar har hälften av sina arvsanlag gemensamma med sina barn kan metoden också användas för att avgöra faderskapsfrågor, både hos människor och djur.

Genkonstruktion

Det man får då man klippt och klistrat DNA-molekyler.

Genmanipulation

Se genmodifiering.

Genmodifiering

Att föra in nya gener i en levande varelse (bakterie, växt eller djur), eller att på annat sätt förändra dess arvsanlag.

Genmodifierad organism

En organism där man fört in nya gener eller på annat sätt förändrat arvsanlagen.

Genmodifiering

Att föra in nya gener i en levande organism eller att på annat sätt förändra dess arvsanlag.

Genom

En levande organisms hela uppsättning av arvsanlag.

Genteknik

Tekniker där man arbetar med DNA-molekyler. Idag kan man med dessa tekniker hitta de DNA-bitar som bär olika gener, föra in nya gener i olika organisemer och analysera både gener och sådana avsnitt på DNA-molekylen där inga gener finns.

Genterapi

Att förändra arvsanlag hos människoceller för att bota sjukdomar. Man skiljer mellan somatisk genterapi, där man förändrar gener hos en begränsad grupp kroppsceller, och tanken på zygotisk genterapi, där man skulle föra in nya gener i könsceller eller celler som skulle kunna utvecklas till sådana, varigenom man skulle få genförändringen i alla kroppens celler.

Gentest

Test för att undersöka vilken variant en individ har av någon gen. Länge har funnits ett stort antal tester för att avgöra exempelvis om man bär genen för en allvarlig ärftlig sjukdom, om man har en gen som ger hög risk för en viss cancerform eller om man har en gen som ger hög risk för biverkningar av ett läkemedel. 

Genvariant

Många gener finns i olika former, varianter, hos olika människor. Exempelvis kan somliga människor ha genvarianter som ger dem blå ögon, medan andra har genvarianter som ger dem bruna ögon.

GMO

Förkortning av genetiskt modifierad organism.

Herbicid

Ogräsbekämpningsmedel.

Herbicidtolerans

Egenskap som med genteknik getts flera grödor, som då bättre än annars tål en viss typ av ogräsbekämpningsmedel.

HUGO-projektet

Ett projekt under 1990-talet för att fastställa ordningsföljden av DNA-bokstäver i hela människans arvsmassa.

Hybrid DNA-teknik

Annat ord för rekombinant DNA-teknik. Se detta ord.

Hypofys

Körtel i hjärnan som bland annat bildar tillväxthormon.

Inducerade pluripotenta stamceller

Stamceller som kan dela sig hur länge som helst och utvecklas till alla kroppens olika celltyper, som odlats fram från vanliga kroppsceller. I skrivande stund framställs de vanligen genom att man för in extra kopior av gener för fyra reglerande proteiner, som tillsammans programmerar om cellen. Det tycks dock även vara möjligt att framställa dem genom att föra in endast de proteiner, som dessa celler beskriver.

Insulin

Hormon som reglerar blodsockerhalten. Diabetiker bildar för lite insulin.

 

 

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 

Kanamycin

Antibiotikum som samtidigt är giftigt för växter. Många tidiga genmodifierade växter hade tillsammans med den gen man önskade ge plantan dessutom fått en gen, som gjorde att de tålde kanamycin. Genom att placera cellerna på näring med kanamycin kunde man därigenom lätt hitta de celler, där genmodifieringen lyckats.

Kloning av en gen

Att isolera och mångfaldiga en DNA-bit där genen ifråga sitter.

Kloning av en individ

Att skapa flera genetiskt identiska individer.

Kromosom

En kromosom är en DNA-molekyl. Hos växter och djur ligger DNA-molekylerna i cellkärnan, men då cellen ska dela sig upplöses det membran som avgränsar kärnan, kromosomerna hamnar ute i cellen och lindar samtidigt ihop sig till korvliknande strukturer som är möjliga att studera under mikroskop. Dessa strukturer bildas av varsin DNA-molekyl och ordet kromosom associeras ofta med dessa strukturer.

Kromosomavvikelse

Att man har för många kromosomer, för få kromosomer eller att delar av kromosomer försvunnit eller bytt plats med varandra.

Kromosomanalys

Att man med mikroskop studerar celler som håller på att dela sig för att ta reda på om de innehåller rätt antal kromosomer och om dessa ser ut som de ska.

Kvävebas

De delar av som skiljer sig mellan de fyra DNA-bokstäverna. Kallas också nukleotid.

Kärnöverföring

Att slå ihop en liten kroppscell från ett djur eller en människa med en äggcell som berövats sin cellkärna. Därmed erhålles en cell som kan utvecklas till ett embryo och som har samma arvsanlag som den individ som donerade kroppscellen. Detta embryo kan sedan antingen utvecklas till en klonad kopia av den individ som donerade kroppscellen. Eller användas till att göra embryonala stamceller som är genetiskt identiska med individens egna celler.

Ligas

Ett protein som kan klistra ihop DNA-molekyler med varandra.

Ligering

Den process där man klistrar ihop DNA-molekyler med varandra.

 

 

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

Metabolic engineering

Att man för ihop gener från olika arter och laborerar med deras styrsekvenser för att få bakterier, jästsvampar, växter eller andra varelser som kan utföra nya kemiska reaktioner, eller utföra dem effektivare. Till exempel för att bilda biobränslen, tillverka annars sällsynta kemikalier eller bryta ner gifter.

Microarray

Se DNA-chips

Mikroinjektion

Att man med ett tunt glasrör för in DNA i en cell, exempelvis ett befruktat ägg eller en stamcell.

Mikroorganism

En mycket liten levande varelse, som man vanligtvis behöver mikroskop för att få syn på. Vanligtvis menar man också att va<relsen bara ska bestå av en enda cell. Dit räknas bakterier, arkeer (arkebakterier), encelliga djur (som amöbor och ciliater) och encelliga alger. Svampar räknas ofta som mikroorganismer så länge de lever som enstaka celler eller trådar av sådana, som i mögel.

Mikro-RNA (miRNA)

RNA-molekyl som tillförs för att stänga av produktionen av en gen. Se RNA-interferens.

Mitokondrie-DNA

DNA som finns i mitokondrierna, små kroppar i växt-och djurceller som ligger utanför cellkärnan. Eftersom inga mitokondrier kommer från en spermie till det befruktade ägget ärver ett barn allt sådant DNA från sin moder.

Mutation

Förändring i arvsanlagen.

Mögelsvamp

Svampar vars celler bildar långa filament. Flera företag genmodifierar sådana för att få dem att tillverka olika proteiner, som sedan kan användas i olika industrier.

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

Nukleinsyra

Gemensamt ord för DNA och RNA.

Nukleotid

Se kvävebas.

Onkgen

Se cancergen.

PCR

Metod att mångfaldiga en del av en DNA-molekyl i ett prov. Kan användas även om det DNA som ska mångfaldigas bara finns i något enstaka exemplar i provet. (Förkortning av Polymerase Chain Reaction).

Plasmid

Ringsluten DNA-molekyl som kan finnas i en bakterie vid sidan av bakteriens huvudsakliga DNA-molekyl. Har allt som behövs för att kopieras och bli omhändertagen av bakteriens ordinarie system för att sköta om sina arvsanlag. Används ofta i genteknik som bärare av gener och andra DNA-bitar.

Promotor

Se styrsekvens.

Proteiner

Molekyler som utför nästan all aktivitet som sker i levande varelser. Består av byggstenar som kallas aminosyror.

 

 

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 

Reglerande protein

Protein som styr hur mycket olika gener i en cell ska användas, det vill säga hur mycket som ska bildas av de proteiner genen beskriver. Detta sker genom att det reglerande proteinet binder de styrsekvenser som sitter på DNA-molekylen strax före beskrivningen av proteinet. Genom att binda dit kan det reglerande proteinet göra det svårare eller lättare för de processer att starta, som leder till att informationen i genen används för att bygga proteiner.

Rekombinant DNA-teknik

Gammalt namn för teknikerna att klippa och klistra med DNA-molekyler och föra in de genkonstruktioner man därmed åstadkommit i nya celler, till exempel bakterier.

Resistens

Motståndskraft.

Resistensgen

Gen som gör en cell eller hel organism motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc.

Restriktionsenzym

Protein som kan klippa DNA-molekyler vid speciella igenkänningssekvenser.

Ribosomer

Cellens "proteinfabriker", små kroppar inne i cellerna som utför hopfogningen av byggstenar (aminosyror) till nya proteiner.

RNA

Ribonukleinsyra, ett molekylslag som påminner om DNA och spelar flera viktiga roller i de processer där informationen i DNA-molekylen används för att bilda proteiner.

RNA-interferens (RNAi)

En mekanism som olika livsformer använder för att stänga av vissa gener eller grupper av gener: Från en speciell gen bildas då en kort enkelsträngad RNA-molekyl (kallad siRNA) som binder proteiner, vilka sedan blockerar och förstör de budbärar RNA-molekyler som innehåller sekvenser, som det enkelsträngade RNAt kan känna igen och binda till. Mekanismen utnyttjas flitigt av forskare för att se vad som händer med celler, embryon och andra små organismer när man stänger av olika gener. De RNA-molekyler som då tillförs benämns ofta mikro-RNA (miRNA). Försök pågår att utnyttja RNA-interferens för att bota sjukdomar och göra grödor tåliga mot insekter.

Selektiv abort

Abort som sker utifrån kunskap om vilka gener eller egenskaper det barn som annars skulle födas skulle ha.

Sekvens

Ordningsföljd av byggstenar i en molekyl. En DNA-molekyls sekvens är dess ordningsföljd av bokstäverna A,T,G och C.

Sekvensbestämning

Att ta reda på i vilken ordning bokstäverna ligger på en DNA-molekyl eller aminosyrorna i ett protein. .

Shotgun-teknik

Ett sätt att sekvensbestämma långa stycken DNA genom att klippa det i överlappande bitar, sekvensbestämma var bit för sig och sedan låta datorer pussla ihop de olika bitarna av sekvensen med varandra.

siRNA

(Små inhibitoriska RNA-molkeyler.) Små enkelsträngade RNA-molekyler som deltar i regleringen av produktionen av olika proteiner. Se RNA-interferens.

Somatisk genterapi

Att föra in nya gener i kroppsceller, som inte kan utvecklas till könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.

Stamcell

Cell som inte är färdigspecialiserad och som då den delar sig bildar dels en ny stamcell, dels en cell som utvecklas vidare mot någon av de celltyper som utför olika arbetsuppgifter i kroppen.

Styrsekvens

Ett område på DNA-molekylen, alldeles före en beskrivning av ett protein, som har stor betydelse för att avgöra hur mycket genen ska användas, det vill säga hur mycket som ska bildas av det protein genen beskriver. Detta sker genom att olika reglerande proteiner binder styrsekvensen och antingen hjälper eller försvårar de processer som till slut gör att proteiner bildas från genen. Beroende på var de sitter kan de kallas promotor eller enhancer.

Stärkelse

Det ämne som potatismjöl består av. Är uppbyggt av långa kedjor av enkla sockergrupper.

 

 

A-B | C-D | E-F | G-J | K-L | M-N | O-Q | R-S | T-Ö

 

Terapeutisk kloning

Tanken att med kärnöverföring skapa ett embryo från vilket embryonala stamceller odlas. De embryonala stamcellerna skulle därmed bli genetiskt identiska med cellerna hos den patient som ska få transplantation.

Transformation

Att föra in en ny gen i en cell.

Transgen

Genmodifierad. Se detta ord.

Vaccin

Ett ämne som sprutas in i kroppen och som liknar ett smittämne. Genom att immunförsvaret reagerar mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet.

Vuxna stamceller

Celler i kroppen hos en vuxen människa som inte är färdigspecialiserade utan delar sig varvid de ger upphov dels till en ny stamcell, dels till en cell som utvecklas mot en specialiserad cell.

Xenotransplantation

Transplantation över artgränser.

Zygotisk genterapi

Tanken att föra in nya gener i en människa på ett sådant sätt att de nya generna kan gå i arv till kommande generationer.

.

Senast uppdaterad: Måndag 06 september 2010 12:17