Cancer - förebygga och behandla

Cancer beror på att celler i kroppen samlar på sig ett antal genförändringar (mutationer) som tillsammans gör att cellerna förlorar kontrollen över sin celldelning. De delar sig därför mer och oftare och utvecklas till en tumör. Från denna tumör kan sedan celler lossna och vandra iväg för att bilda metastaser (dottertumörer).

Gentester för att undvika att drabbas

Gentester kan i en del fall användas för att minska risken att drabbas av cancer. I en del familjer vandrar exempelvis hög risk för bröstcancer. Det kan bero på att där finns en ovanlig variant av någon av generna BRCA1 och 2, som leder till kraftigt ökad risk för sjukdomen (i storleksordningen 70 % risk att drabbas).

Unga kvinnor som vet att bröstcancer ligger i familjen kan idag testa dessa gener. Den som får veta att hon har en olycklig variant av en sådan gen ställs då inför ett svårt beslut: behålla brösten och hög risk för bröstcancer, eller ersätta dem med implantat och minska risken avsevärt?

Slippa lida av cellgifter

Drabbas man av cancer försöker läkarna oftast att operera bort så mycket som möjligt av tumören. Därefter försöker de döda kvarvarande cancerceller med cellgifter. Behandlingen med cellgifter är dock ofta plågsam och behövs bara om cancern är spridd och riktigt aggressiv. Hittills har det varit svårt att säkert veta om cancern är agressiv eller inte och därför har de flesta patienter fått cellgiftsbehandling efter operationen. Nu börjar forskare emellertid få fram metoder för att avgöra hur aggressiv en tumör är. Ofta används då små glasplattor som kallas DNA-chips.

Med DNA-chipsen kan man mäta hur aktiva olika gener är i tumörens celler och därefter jämföra med aktiviteten i godartade respektive aggressiva tumörer. Genom att mäta aktiviteten från ett antal gener i celler från en bortopererad bröstcancer kan man därför idag avgöra om tumören är aggressiv eller inte. Liknande tester utvecklas för bland annat prostata- och lungcancer.

Cellgifter dödar inte bara cancerceller. De slår också mot bildandet av de vita blodkroppar som utför kroppens försvar. Under en cellgiftsbehandling blir patienten därför mycket känslig för infektioner. Detta kan dock lindras om patienten får extra doser av ett protein som gör att stamcellerna i benmärgen bildar mer vita blodkroppar. Forskare har därför satt in genen för detta protein i bakterier som får växa i tankar med näringslösning och tillverka stora mängder av proteinet. Proteinet renas sedan fram och ges till patienter som behandlas med cellgifter.

Nya cancerläkemedel och gentester

Under senare år har en rad nya cancerläkemedel utvecklats. De består i de flesta fall av antikroppar, ett slags proteiner som deltar i kroppens försvar och kan binda till främmande ämnen. I dessa fall har man lurat immunförsvaret hos möss att bilda antikroppar som kan binda till proteiner på cancercellernas yta. När dessa ges till cancerpatienter kastar sig kroppens immunförsvar över det antikropparna bundit till, och dödar därigenom cancerceller. I en del fall får också antikroppen proteinet på cancercellens yta att sluta skicka signaler in i cellen om att dela sig.

Var och en av dessa antikroppar, riktade mot cancer, skapades ursprungligen av någon vit blodkropp i en mus, som sprutats med proteiner från ytan av en cancercell. Därefter tog forskarna ut genen för antikroppen och satte in den i en hamstercell (bilden). Hamstercellen fick sedan växa och dela sig i näringslösning samtidigt som den tillverkade stora mängder av antikroppen.

De flesta sådana nya cancerläkemedel fungerar dock inte för alla patienter med en viss cancerform. De är bara effektiva hos de patienter, där tumörcellerna har mycket av det protein, som antikroppen riktar sig mot. Därför utvecklas parallellt med dessa läkemedel gentester, som snabbt ska kunna tala om ifall en tumör är känslig eller okänslig för läkemedlet.

Genterapi

I Kina är cancer i nässvalget vanligt. Denna cancerform behandlas ofta genom att läkarna låter förändrade virus föra in en gen i cancercellerna. Det protein cellerna då bildar bromsar cellernas delning, och får dem som fortsätter dela sig att begå självmord. Tester av en liknande terapi i USA har gett goda resultat mot cancer i huvud och nacke. En lång rad andra metoder testas också för att behandla cancer genom att föra in nya gener i kroppens celler. Det rör sig dels om gener som på olika sätt dödar cancercellerna, dels gener som stärker kroppens försvarsceller och riktar in dem mot tumören.

Senast uppdaterad: Måndag 12 september 2011 09:54