GM grödor för nord eller syd?
Detta är en skiss
De genmodifierade grödor som odlas idag har skapats för de utvecklade ländernas storskaliga och mekaniserade jordbruk. En del av dem har trots detta kommit att användas mycket även i småskaliga jordbruk i utvecklingsländer. Mycket utveckling pågår med att genmodifiera grödor för att lösa konkreta problem i många utvecklingsländers jordbruk.
På ungefär två tredjedelar av de åkrar som idag (2009) odlas med genmodifierade växter finns soja, majs och raps med gener som gör dem tåliga för ogräsmedel. Dessa är bara meningsfulla i ett mekaniserat kemikalieberoende jordbruk, och används idag främst i USA, Argentina, Kanada och Australien. Följden av detta var under många år att ännu mer jordbruksprodukter släpptes ut på världsmarknaden till subventionerade priser, så att utvecklingsländerna fick ännu svårare att sälja sina jordbruksprodukter.
Ungefär en tredjedel av odlingarna med genmodifierade grödor innehåller bomull och majs med en gen, som ger växten ett inbyggt insektsgift. Även dessa grödor skapades för de rika ländernas behov, men har allt mer kommit att användas också i utvecklingsländer. Till exempel har en stor del av den bomull som odlas i Indien och Kina sådana gener. 90% av de jordbruk som år 2007 använde genmodifierade grödor var därför småskaliga, och de flesta av dem befann sig i utvecklingsländer.
Tittar man på den utveckling som pågår av nya genmodifierade grödor ser man att flera växtförädlingsföretag börjat satsa på att utveckla grödor för utvecklingsländers behov. I Kina satsar staten stora belopp på att utveckla genmodifierade grödor som löser lokala problem. Andra utvecklingsländer samarbetar med biståndsorgan och forskningsinstitutioner i västvärlden för att göra samma sak.
På många ställen försöker man göra lokala grödor motståndskraftiga mot egna insekter och sjukdomar. Kina är till exempel på väg att ta fram ett ris som står emot insektsangrepp. I Sydafrika testodlas majs som modifierats att stå emot ett virus som kan förstöra stora delar av skördarna i södra Afrika. Forskare i Uganda och Nederländerna testar tillsammans en matbanan med extra gener, som får den att stå emot en svampsjukdom, som kan förstöra stora delar av skörden.
Mycket arbete sker också för att få fram grödor som tål hetta och torka bättre. En genmodifierad torktålig majs har klarat testodlingar och väntar nu på tillstånd att odlas i kommersiell skala. Den skulle kunna få stor betydelse i torra regioner i Afrika.
Därtill arbetas med att åstadkomma bättre näringsinnehåll (mer vitaminer, mineraler och livsnödvändiga fett- och aminosyror) i stapelgrödor. I ett omtalat projekt har forskare fört in nya gener i ris, som gör att kornen blir gula av stora mängder beta-karoten, som kroppen sedan kan omvandla till A-vitamin. Ämnen som många i Sydostasien lider brist av. I andra projekt arbetar man på att ge mer näringsämnen åt durra och kassava. I dessa, och många liknande projekt, har alla som äger patent som använts i arbetet lovat att inte kräva någon ersättning så länge grödorna används av bönder med liten åkerareal eller låga inkomster.
GM mat mot diarrésjukdomar
I många fattiga länder är diarrésjukdomar ett stort problem och de orsakar en betydande del av spädbarnsdödligheten. Att amma minskar risken för dessa sjukdomar, eftersom mänsklig mjölk innehåller höga halter av en handfull proteiner, som skyddar mot bakterier i tarmarna. I många fattiga länder är dock en betydande andel av mödrarna HIV-positiva, och riskerar därför att smitta sitt barn om hon ammar.
Därför har forskare i USA fört in generna för de skyddande mjölkproteinerna i en risplanta, som bildar så höga halter av proteinerna, att en tillsats av lite rismjöl till bröstmjölksersättning ger lika effektivt skydd som riktig bröstmjölk. Forskare i Kina har satt in samma gener i en ko, som därmed tillverkar mjölk med betydande mängder av de skyddande mänskliga proteinerna.
Bägge produkterna skulle kunna användas både i bröstmjölksersättning för att förebygga infektioner, och i de rehydreringslösningar, som ges till barn som drabbats av dem.
Mjölkprotein och koleravaccin i riskorn
Kor med mänsklig mjölk
Senast uppdaterad: Onsdag 14 september 2011 09:40
