Fostermosaiker

Genom att manipulera med tidiga embryon på djur kan man inte bara göra konstgjorda enäggssyskon. Man kan också göra blandningar av olika individer och olika arter. Man talar då om fostermosaiker eller chimerer.

Blandningar mellan arter

Man har till exempel lyckats blanda embryoceller från får och get och fått djur som varit blandningar av celler från dessa två arter. Ett sådant djur visas på bilden invid, där man tydligt ser att delar av huden (med raka hår) kommer från get medan andra (med ull) kommer från får. Förutom får-geten har man gjort en häst-zebra och olika blandningar av häst-mula-mulåsna-åsna.

Så långt har syftet varit ren grundforskning, att förstå hur stora skillnaderna är mellan arter i de mekanismer som gör att våra olika celler kan samarbeta och fungerar ihop

Dessutom har den moderna stamcellsforskningen fört med sig att man börjat göra mosaiker där små mängder celler som odlats från mänskliga embryon sprutats in i embryon från en speciell slags möss, som saknar fungerande immunförsvar. Detta för att kunna se om stamcellerna i den mus som sedan föds haft förmåga att bilda tillräckligt många principiellt olika slags celltyper i djuret för att få kallas pluripotenta eller embryonala stamceller.

Blandningar av celler från olika individer

Ännu oftare gör dock forskare blandningar av celler från olika individer av en och samma art. Det sker idag i stort sett var gång en forskare skapar en genmodifierad mus som antingen fått en ny gen eller fått en gammal utslagen.

Då man genmodifierar möss börjar man nämligen med en embryonal stamcell och för in den nya eller slå ut den gamla genen i en sådan. Därefter låter man cellen mångfaldiga sig och kontrollerar sedan att allt fungerat som det ska. Om så är fallet sprutas de genmodifierade stamcellerna in i ett tidigt embryo så att en del av cellerna i den musunge som föds blir genmodifierade. Hos en del av mössen kommer könscellerna att bildas från celler med den nya genen så att deras ungar kommer att ha den nya genen i alla sina celler.