Hur man sekvensbestämmer hela genom

Dagens tekniker kan bara sekvensbestämma ungefär 500 DNA-bokstäver åt gången. För att sekvensbestämma DNA-molekyler som är större än så måste DNA-molekylen delas upp i flera delar, som sekvensbestäms var för sig.

Eftersom man då tar en DNA-preparation i ett provrör och slår sönder dess DNA-molekyler i mindre delar får man i provröret en salig blandning av DNA från olika delar av genomet. Om man sekvensbestämmer en av dem har man ingen aning om var i genomet dess sekvens hör hemma.

Beroende på vad det är för genom använder man olika sätt att pussla ihop sekvenserna från de korta DNA-bitarna:

Bakteriers genom (miljoner bokstäver).
Växters och djurs genom (miljarder bokstäver)
Individer av en art som redan sekvensbestämts (mycket likt redan sekvensbestämda genom)

PDFSkriv utSkicka sidan