Nyttigare mat

På många håll i världen lider människor brist på viktiga vitaminer, mineraler och fullvärdiga proteiner. I de rika länderna oroar vi oss för om vi får i oss tillräckligt av ämnen som till exempel omega-fettsyror. Genteknik skulle kunna användas för att ge den mat vi äter ett bättre näringsinnehåll.

Vitaminer och mineraler

I Sydostasien lider många människor brist på järn och A-vitamin. Schweiziska forskare har därför satt in två nya gener i en risplanta vars korn därigenom innehåller höga halter av beta-karoten, ett förstadium till A-vitamin. Eftersom beta-karoten ger kornen gul färg har man döpt riset till "det gyllene riset".

Idag pågår försöksodlingar i Asien. Det ris som testas har tagits fram genom att växtförädlare korsat det gyllene riset med lokalt anpassade rissorter. Samtidigt arbetar andra forskare med att utveckla bland annat durra och kassava med extra mineraler och vitaminer av de slag som människor lider brist av i de områden där dessa grödor är viktiga.

Andra sätt att undvika bristsjukdomar är att tillsätta vitaminer till livsmedel eller att äta vitamintillskott. Redan idag tillverkas en del vitaminer för sådana ändamål helt eller delvis av genmodifierade bakterier. Genom att övergå från kemiska till biologiska processer har miljöpåverkan från produktionen minskat dramatiskt. Några forskare har tagit ett steg till och designat genmodifierade mjölksyrabakterier som kan tillverka vitaminer samtidigt som de jäser mjölk- eller fruktprodukter. Till exempel har en bakterie skapats som forskarna hoppas ska användas till att bilda vitamin B12 medan den jäser juice från melon.

Fullvärdiga proteiner och fetter

Människan behöver både proteiner och fetter för att överleva. Vissa fett- och proteinbyggstenar som människan behöver kan inte våra kroppar tillverka. Dessa byggstenar kallas för essentiella (livsviktiga) aminosyror respektive fettsyror. Viktigast av de sistnämnda är de så kallade omega-3 och omega 6-fettsyrorna.

Både en del livsviktiga fettsyror (omega-3) och aminosyror är sällsynta i våra viktigaste grödor. För att få tillräckligt med fullvärdiga proteiner behöver vi därför äta kött, fisk eller baljväxter. För att få i sig tillräcklig mängd av fullvärdiga fettsyror tar många idag kapslar med fiskolja.

Forskare försöker därför att ta fram genmodifierade grödor som innehåller dessa livsviktiga aminosyror och fettsyror. Till exempel har en genmodifierad potatis presenterats som innehåller mer protein än vanliga potatisar och har ett högt innehåll av livsviktiga aminosyror. Dessutom görs försök att ta fram kassava och durra med fullvärdiga proteiner.

Utöver det utvecklas genmodifierade oljeväxter som innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i sina frön ur vilka oljan pressas. Dessa fettsyror skiljer sig från våra grödors omega-3-fettsyror (till exempel linoljans) genom att vara längre och ha fler dubbelbindningar och ha hälsobringande effekter som de som finns i våra grödor saknar. EPA och DHA bildas framförallt av mikroalger i haven och anrikas sedan i fisk. Därför undersöker och isolerar forskare gener från mikroalger och för över dem till oljeväxter. På så sätt har man skapat både sojaböna och raps med höga halter av DHA och man hoppas kunna göra samma sak med EPA. Det finns också fältförsök i Sverige med raps som innehåller höga halter av arakidonsyra, en omega-6-fettsyra som inte finns i högre växter men allmänt i djur. Denna fettsyra är väsentlig att ha i bröstmjölksersättning och utvinns idag framför allt från äggula.

I grisars fett finns mycket lite av de nyttiga fleromättade fettsyrorna. Japanska forskare har därför fört in gener från spenat i en gris med resultatet att dess kött fick ökad halt fleromättade fettsyror. Vad som hände med smaken på köttet har vi dock inte fått veta.

Akrylamidfria chips

När till exempel potatis och vete upphettas kraftigt kan ämnet aspargin omvandlas till det giftiga ämnet akrylamid. För några år sedan upptäcktes att både kakor, chips och pommes frites innehöll relativt höga halter av akrylamid. Sedan dess har man försökt hitta olika sätt att minska mängden av akrylamid i maten.

Ett danskt företag säljer till exempel ett enzym som bryter ner aspargin. Detta enzym kan blandas i kakdeg eller den potatis som ska friteras så att det mesta av asparginet bryts ner. Forskare i USA har lyckats minska halten av akrylamid i friterad potatis genom att stänga av två gener som är inblandade i bildandet av aspargin i potatis. De genmodifierade potatisarna innehåller nästan inget fritt aspargin och det bildas bara en tjugondel så mycket akrylamid som normalt då den genmodifierade potatisen friteras.

Senast uppdaterad: Måndag 12 september 2011 09:47