Grödor som tål ogräsmedel

Ogräs orsakar stora skördeförluster för lantbrukare. Därför används ofta ogräsmedel. Men dessa kemikalier skadar även de grödor man vill odla. Växtförädlingsföretag har därför satt in olika gener i grödor, som får dem att tåla ett visst ogräsmedel. Idag finns sådana gener i det mesta av den soja som odlas i världen och en del av den majs och raps som odlas.

På de stora prärierna i USA har dessa grödor använts på följande sätt. Tidigare har lantbrukare då våren kommit först låtit ogräsfrön på åkern gro. Därefter har de sprutat med ogräsmedel, väntat tills ogräset dött, plöjt åkern och sått. Med de ogräsmedelståliga grödorna kan de istället med en gång harva åkern och så. Då kommer både gröda och ogräs att gro. Där det kommer ogräs sprutar man sedan med ogräsmedlet som dödar ogräset men skonar grödan.

Därigenom kan bönderna utnyttja en större del av odlingssäsongen, och grödan får mer tid på sig att växa.

Lantbrukarna slipper dessutom att plöja jorden vilket leder till stora miljöfördelar. Mark som ligger öppen efter plöjning släpper nämligen ut stora mängder växthusgaser. Att slippa köra tunga plogar fram och tillbaka över åkern sparar ytterligare en del koldioxidutsläpp. Dessutom minskar böndernas utgifter.

Debatt om dessa grödor

Det råder oenighet kring frågan om dessa grödor ökar eller minskar användningen av ogräsmedel. Vissa hävdar att den ökar eftersom man kan använda mer av ogräsmedlet utan att skada grödorna. Andra menar däremot att användningen inte ökat, men att de toleranta grödorna ger bönderna möjlighet att byta till ogräsmedel, som är skonsammare för miljön än de som tidigare använts.

Miljörörelsen protesterar i vilket fall mot genmodifierade grödor som tål ogräsmedel eftersom dessa legitimerar användning av kemikalier och cementerar ett kemikalieberoende jordbruk.