Insektståliga grödor och biologisk mångfald

En betydande del av den bomull, soja och majs som odlas runt om i världen bär på gener som ger växten ett inbyggt biologiskt insektsgift. Generna beskriver proteiner, som är giftiga för vissa insektsarter. Idag används dels gener för proteiner som slår mot vissa skalbaggslarver, dels sådana som slår mot vissa fjärilar, malar och mott. Generna hämtas från olika stammar av bakterien Bacillus thuringensis, och de genmodifierade grödorna kallas därför ofta Bt-grödor.

nyckelpiga_110_xchng_1124798_63965281_free_viaty

Många människor har dock oroat sig för om odlingar av grödor med dessa gener kan leda till problem för andra insekter eller arter invid åkrarna. Forskare har därför gjort en rad undersökningar där man letat efter sådana effekter.

I en av dessa studie har forskare funnit att nattsländor kunnat påverkas av att matas med pollen från Bt-växter. Den studien har dock blivit kraftigt kritiserad av andra forskare, som menar att...

I övrigt har man dock inte hittat några effekter på andra insekter än dem giftet är riktat mot:

  • Till exempel har man undersökt några viktiga pollinatörer på åkrarna, nämligen bin, humlor och guldögonsländor. Ingen av dem påverkades av att matas med växter med de två giftgener som idag används.
  • Man har undersökt om mängden ängsskinnbaggar i majsodlingar påverkas av om majsen bär på en gen för ett gift som ska hindra majsmotten att leva på grödan. Man hittade inga skillnader mellan genmodifierade och icke genmodifierade varianter av majs. Men däremot mellan olika konventionella majsvarianter.
  • Forskare har provat att mata spinnkvalster med majs som bär på genen för ett gift mot majsmott. Varken kvalstren eller de nyckelpigor som sedan matades med kvalstren påverkades av att grödan var genmodifierad.
  • Inte heller parasitstekeln, som lägger sina ägg inne i kålmalens larver, påverkades av att larven käkade växtmaterial som innehöll Bt-gener. Däremot dödades steklarna (men inte kålmalslarverna) ifall växterna besprutats med konventionella insektsgifter.
  • Inte heller har man kunnat hitta några tecken på att odling av Bt-grödor påverkar maskar eller bakterier i jorden.

Trots att man letat länge och väl har man alltså bara lyckats hitta enstaka situationer, där Bt-grödorna möjligten kan påverka andra organismer än de avsedda. Sedan är det en annan fråga vad det kan betyda för ekosystemen runt en åker ifall dess gröda är giftig för ett antal olika skalbaggar, eller en rad olika fjärilar, mal och mott.

PDFSkriv utSkicka sidan