Råvaror och kemikalier från GM växter

Människan har länge utvunnit olika ämnen från växter. Genom att ändra i generna för de proteiner som tillverkar dessa ämnen kan man få växterna att bilda mer av dem och helt nya gener kan få växter att bilda nya ämnen.

Plast och smörjolja

Många forskare arbetar med att modifiera oljeväxter, så att de ska kunna bilda råvaror till plast. Till exempel har amerikanska forskare satt in fyra bakteriegener i raps och fått en planta som i fröna bildar utgångsmaterialet till PHVB-plaster. Svenska forskare har istället arbetat med potatis. De har tagit fram en potatis som bara bildar en av de två sorters molekyler (amylos och amylopektin) bygger upp stärkelse. En slags stärkelse, som kan användas för att göra biologiskt nedbrytbar plast.

Oljeväxter modifieras också för att man ska få dem att tillverka smörjoljor till maskiner och motorer. Flera sådana växter har tagits fram på industriers och universitets forskningslaboratorier. Bland annat försöker svenska forskare skapa en modifierad oljekål, som ska göra samma slags olja som man tidigare jagade kaskelottvalar för. En olja med smörjegenskaper som är mycket bättre än både naturliga växtoljor och mineraloljor, och som bara kan mäta sig med dagens dyra syntetiska oljor. SS

Genmodifierade växter som enklare blir biobränslen

En del av den majs som odlas idag används för att göra biobränslen. De jästsvampar som finns kan dock bara utnyttja stärkelsen i majskornen till detta, inte den cellulosa som finns i strån och blad. Detta problem har man försökt lösa genom att genmodifiera majs, som runt om i plantan innehåller ett protein, som bryter ner cellulosa till små sockermolekyler, som jästen kan arbeta med.

Dessa proteiner får dock inte börja arbeta förrän efter det att plantorna skördats. Av den anledningen har forskarna använt sig av en gen (promotor?) som isolerats från en bakterie som lever i heta källor. Bakteriens protein fungerar bara när det är ordentligt varmt, vilket gör att cellulosan omvandlas till socker först efter det att man efter skörd hettar upp materialet.

Morfin, naturmedicin och ny lavendeldoft

Med genteknik kan man också påverka växternas förmåga att bilda sällsynta ämnen:

• Opievallmo har modifierats så att den bildar fyra gånger mer morfin än normalt.

• Lavendel har fåtts att börja tillverka det apelsindoftande ämnet limonen, som kan användas i parfymer och andra doftgivare. Man hade då satt in en ny gen (för proteinet limonensyntas), som tagits från mynta.

• Sallad och tobak har modifierat så att de producerar naturläkemedlet genistein. Genom att lägga till ytterligare en gen i tobak blev produktionen betydande.