Genmodifierade träd

Medan våra grödor förändrats närmast till oigenkännlighet under några årtusenden av domesticering och växtförädling har inte mycket hänt med träden. Det beror på att det tar runt 30 år från det att en trädplanta börjar växa tills den blommar. Generationstiden är helt enkelt för lång för att man ska kunna använda sig av traditionella förädlingsmetoder. Om man däremot använder sig av genteknik behöver man inte vänta på att träden ska blomma.

Insekts- och svamptåliga träd

Insektsangrepp och svampar förstör varje år stora mängder träd i våra skogar. Därför försöker flera forskarlag ändra generna i olika träd, så att de ska kunna stå emot sådana angrepp. Till exempel genom att använda samma metoder, som gjort en rad grödor tåliga mot insekter. (Samma typ av gener - cry) Dessutom letar man bland bakterier i marken efter gener, som kan användas för att göra träden tåliga mot svampangrepp.

Miljövänligare massaved

I pappersbruk används mycket kemikalier för att bryta ner limämnen (lignin) i veden. Forskare försöker därför skapa träd, med mindre limämne i veden. En rad sådana träd växer idag i olika forskningsstationers växthus, bland annat i Uppsala. Det gäller dock att inte minska halten för mycket, eftersom det är ligninet som gör trädstammarna sega, så de står emot stormar.

Blomma unga

Många egenskaper skulle kunna förbättras om man kunde använda sig av klassiska förädlingsmetoder. Därför försöker forskare skapa genmodifierade träd, som blommar tidigt. Bland annat har forskare i Umeå lyckats ta fram en genmodifierad poppel, som blommar redan under sitt första levnadsår. Genom klassisk förädling hoppas sedan forskarna kunna få fram nya varianter av våra viktigaste träd, som exempelvis växer snabbare, har ved som är anpassade efter massaindustrins, byggindustrins och möbelindustrins olika behov och bättre står emot insekter och svamp. (SJ)