Hejda smitta med GM-myggor?
Denguefeber är en virussjukdom som sprids via myggor. Den drabbar runt 50 miljoner människor per år, och barn som drabbas riskerar svåra blödningar som kan leda till döden. Det finns ingen behandling och arbetet med att ta fram fungerande vacciner går trögt.
I Malaysia har man allvarliga funderingar på att försöka bekämpa sjukdomen genom att slå ut den myggart som bär på viruset. Detta med hjälp av genmodifierade hanar, med en självmordsgen som gör att de larver som bär på genen dör.
Man funderar helt enkelt på att släppa ut så många genmodifierade hanar att de konkurrerar ut de andra hanarna. Tanken är att insektspopulationen ska havererar och viruset därmed förlora sina bärare.
När man testat detta i fältförsök, där myggorna hölls inneslutna i mycket stora tält, fungerade i alla fall det första steget i resonemanget. Släppte man in tillräckligt många genmodifierade hanar försvann myggorna nästan helt efter en tid.
Man vet sedan tidigare att det går att bekämpa infektioner genom att sprida ut stora mängder sterila hanar av den insektsart som överför sjukdomen. Man har då gjort hanarna sterila genom att bestråla dem. Det har dock visat sig fungera dåligt med just myggor varför man istället utvecklat detta sätt att göra dem sterila med hjälp av genteknik.
Eftersom den nya genen får myggans avkomma att dö tror flertalet forskare att det inte finns någon risk att den nya genen sprider sig och påverka ekosystemen på något annat sätt än det man avsett.
Malariaresistenta myggor
Malaria orsakas av en liten parasit som sprids mellan människor via myggor.
Forskare har därför funderat över om man kan motverka malaria genom att sprida ut genmodifierade myggor som malariaparasiten inte kan leva i. De har kommit på flera möjliga sätt att få myggorna att döda parasiten.
Problemet är att malariaparasiten inte orsakar några problem för myggan. De myggor som är resistenta mot parasiten har ingen överlevnadsfördel och kommer därför inte av sig själva att tränga undan de malariabärande myggorna.
Nu tror sig forskare ha löst detta problem. Man har framställt en DNA-konstruktion som består av två komponenter: en gen som uttrycker ett gift och en annan gen som i sin tur uttrycker ett motgift. En mygghona som har försetts med konstruktionen uttrycker giftet i alla sina ägg. Efter att en befruktning har skett så dödar toxinet zygoten (det befruktade ägget), eftersom giftet förhindrar en normal utveckling av embryot. Om det befruktade ägget har nedärvt genkonstruktionen, det räcker med en kopia från endera föräldern, så uttrycks motgiftet som neutraliserar giftet och gör så att embryot kan fortsätta att utvecklas normalt.
Konstruktionen gör så att de som inte bär på den dör, vilket innebär en överlevnadsfördel för de som bär på den och således får en snabb spridning i insektspopulationen. Genom att foga ytterligare en gen till konstruktionen, som gör myggan resistent mot malaria, tror sig forskarna ha ett effektivt verktyg för att ersätta myggpopulationer som bär på malariaparasiten med populationer som är resistenta mot densamma.
I laboratorietester har idén visat sig fungera. När man testade att släppa in några bananflugor med dessa gener i en koloni visade det sig bara ta tio generationer innan nästan alla flugor bar på generna.
Hur man gör
Regler
Etik och debatt
Senast uppdaterad: Onsdag 14 september 2011 12:12
