Kritik mot nyfikenhetstester

En rad företag erbjuder tjänster där man tester gener som påverkar risken för olika sjukdomar, eller sannolikheten för andra egenskaper. Många forskare och läkare ställer sig skeptiska till dessa och anser att testerna är problematiska av en rad olika anledningar:

Kvalitetsproblem: Även om många av testerna rent tekniskt håller hög kvalitet känner vi bara till en liten andel av de gener, som påverkar de egenskaper och sjukdomsrisker som testerna påstår sig uttala sig om. När man bara har testat några av de gener som påverkar en risk vet man faktiskt ingenting om den testades samlade genetiska sannolikhet för sjukdomen/egenskapen.

Förståelse av kunskapen: Många av dessa tester leder till resultat som kan vara svåra att tolka för köparen, till exempel kan man få reda på att man har 20% ökad risk för tjocktarmscancer. En siffra som för många spontant låter oroväckande stor, men om risken för denna sjukdom normalt är 10 % innebär den ökade risken att man har 12 % risk att drabbas. Det vill säga risken att drabbas är en på åtta istället för en på tio. Många debattörer tvivlar på att alla som köper sådana tester verkligen förstår innebörden av de resultat de får vilket kan leda till att man blir orolig i onödan eller att man invaggas i falsk säkerhet.

Nyttan med kunskapen: Kritiker frågar sig också vad man har för nytta av kunskapen. Skulle man välja att leva sitt liv dramatiskt annorlunda om man fick veta att det är lite drygt istället för lite knappt 50 % sannolikhet att en blodpropp till sist blir det som får kroppen att sluta fungera eller av att veta att det är en risk på åtta istället för en på tio för att få tjocktarmscancer?

Oro skapar ohälsa: Kritikerna menar vidare att många människor blir oroade och stressade av information som de inte riktigt förstår och inte vet hur de ska hantera. Många befarar därför att denna typ av tester skapar mer ohälsa än de förhindrar.

Testernas försvarare menar dock att vanliga människor är mycket klokare och mer förmögna att förstå komplicerade samband än kritikerna tror. De menar vidare att alla människor dessutom har en grundläggande rätt till den information och kunskap om sina egna kroppar som de önskar.