FvA Växtförädlarrätt

Parallellt med patentsystemet finns ett speciellt skyddssystem för växtförädling. Det kallas för växtförädlarrätt.

Sortskydd

Den som utvecklar en ny växtsort (träd, grödor, frukt och grönsaker, blommor etc.) kan ansöka om sortskydd för denna. Det är till och med möjligt att få sortskydd för en växt som man hittat i naturen.
För att få sortskydd krävs att den nya sorten är annorlunda än tidigare sorter, likformig och stabil.

Sortskyddet innebär att ingen annan under en begränsad tid, i regel högst 25 år, får odla sorten för att kommersiellt tillhandahålla förökningsmaterial av denna. Från denna huvudregel finns ett jordbruksundantag, "farmer´s privilege", som tillåter bönder att i viss utsträckning använda skördeprodukter, t.ex. utsäde av en skyddad sort, för ytterligare förökning på den egna gården. Undantaget är begränsat till skördeprodukter av foderväxter, spannmål, potatis samt olje- och fiberväxter. Sortskyddet hindrar inte andra från att använda sorten för fortsatt förädlingsarbete. Ett växtförädlingsföretag kan alltså använda en konkurrents växtsort med en önskad egenskap i sitt eget korsningsarbete.

Sortskydd och patent

Växtförädlarrätten tillkom långt innan den moderna gentekniken utvecklades. Genom att växter kan patenteras krävs bestämmelser som reglerar samspelet mellan de olika skyddsformerna.

En växtförädlare som sätter in en patenterad gen i sin växtsort måste betala royalty till patenthavaren. Och en gentekniker som utnyttjar en skyddad växtsort som värdorganism för sin patenterade gen har att betala royalty till växtförädlaren. En genmodifierad gröda kan alltså omfattas av såväl sortskydd som patent.

Senast uppdaterad: Tisdag 30 november 1999 01:00