Risker med stamceller

Många forskare och läkare hoppas att en rad sjukdomar i framtiden ska kunna botas med hjälp av stamceller: Att man ska kunna ha stora odlingar av ospecieliserade celler, som antingen kan sprutas in direkt i en patient och hjälpa till att läka en skada, eller kan fås att växa i flaskor och bilda just de celltyper patienten behöve.

De första testerna av sådana celler har just börjat för att behandla patienter med ryggmärgsskador. Företag vill även börja testa likannde behandlingar av diabetes och ögonsjukdomen makuladegeneration.

Det finns dock en oro för att de celler som ges med tiden skulle kunna utveckla sig till cancerceller, eller till andra tumörer. På ställen som ryggmärg och öga skulle även godartade tumörer åstadkomma mycket smärta och stora problem.

Anledningen till denna oro är i grund och botten att de celler man vill använda odlats länge i näringslösning innan de ges till patienten. Om någon cell under denna odling får en liten genförändring, som gör att den delar sig oftare än andra celler, kommer den att göra just det i näringslösningen. Och efter en tid kommer nästan alla celler i odlingen av vara avkommor till den genförändrade cellen, och dela dess genförändring.

Man kan alltså vänta sig att celler i odlingar samlar på sig genförändringar som får dem att dela sig oftare än andra. Och tumörer och cancer uppkommer just därför att celler samlar på sig en olycklig kombiunation sådana genförändringar. Man fruktar därför att cellerna i odlingarna redan ska ha fått en eller flera sådana mutationer som kan bidra till cancer, och att risken därför kan vara stor att någon av cellerna sedan i kroppen får de sista mutationer som behövs för att den ska bli en cancercell.

När man tittar på stamceller som odlats en tid ser man också att olika genförändringar är vanliga. Man hittar till och med ofta storskaliga förändringar av hela kromosomer.

Hur stor risk detta innebär för patienter om man börjar ge dem celler från stamcellsodlingar är det dock ingen som vet. Man har försökt undersöka frågan i djurförsök, men eftersom råttor och möss har mycket kortare livstid än människan, och dessutom mycket sällan naturligt drabbas av cancer, kan man inte vara säker på att friska möss betyder att det inte finns någon risk för människor.För att få veta måste man testa terapierna på människor.

Senast uppdaterad: Onsdag 14 september 2011 09:36