Papper

Genteknik spelar en viktig roll vid pappersbruken. I framtiden kan gentekniken även få stor betydelse för skogsbruket.

Ökad avkastning i skogen

De grödor vi odlar på åkrarna har genomgått dramatiska förändringar sedan vi människor började utnyttja dem. Däremot är de träd vi odlar i skogarna i stort sett desamma som de alltid har varit. Träden har bara varit med om en bråkdel av det mänskliga urval och den förädling som omvandlat ettåriga växter med små frön och frukter till dagens högavkastande grödor. Anledningen till detta är att träd har en så lång generationstid att systematisk växtförädling är mycket svårt.

Forskarna hoppas att det med hjälp av genteknik ska bli möjligt att få träd att blomma redan efter ett eller två år. Det blir då möjligt att bedriva samma slags klassiska växtförädling på träd som länge har bedrivits med våra trädgårdsväxter och jordbruksgrödor. Forskarna hoppas då kunna få fram träd som växer betydligt snabbare än dagens och som är resistenta mot skalbaggar och svampangrepp. Somliga träd hoppas de ska kunna specialanpassas för att bli pappersmassa, andra till att bli grovplank och några för att användas i finsnickeri. Sedan, när de med korsande och klassisk växtförädling fått träd med önskade egenskaper, tänker de sig att ta bort den genförändring, som får träden att blomma tidigt. Så att de träd man sedan planterar ut inte ska bära denna gen.

Man hoppas också kunna ge träden en rad önskade egenskaper direkt genom att genmodifiera dem, till exempel för att tåla svampangrepp. Svenska forskare har börjat leta efter gener att använda till detta. I skogsmark med mycket svampmycel har forskarna letat bland de bakterier som bor i marken och hittat tiotals gener som tycks hejda svampars tillväxt. Dessa gener undersöks nu för att se om de skulle kunna få träd eller andra växter att stå emot svampangrepp.

Få bort kåda, gummi , klister och bläck

När träden kommer till pappersbruken finns där en rad ämnen som kåda och lignin (klisterämne) som måste avlägsnas innan man får en fin pappersmassa. Traditionellt har dessa ämnen tagits bort med hjälp av kemikalier i processer som både krävt mycket energi och lett till miljöförstörande utsläpp. En del av denna kemikalieanvändning har man kunnat komma ifrån genom att använda enzymer som bryter ner oönskade ämnen. Enzymerna tillverkas i stor skala av genmodifierade mögelsvampar.

Enzymer som tillverkats på samma sätt har också gjort det möjligt att göra vitt blankt papper från returpapper. Genom att tillsätta enzymer som klipper cellulosa och stärkelse på ytan av returpappret kan man få bläck och trycksvärta att lossna så att det papper som tillverkas nästan är lika rent som det som fås direkt från träden.

Ännu säljs inget enzym som bryter ner limämnet lignin. Forskare letar dock efter lämpliga gener för sådana enzymer. Detta görs genom att sekvensbestämma hela arvsmassan hos olika organismer som kan bryta ner lignin. Dessutom letar forskarna efter gener hos bakterier och andra mikroorganismer som lever i miljöer där det finns mycket lignin, till exempel i magen på termiter.

Svenska forskare testar en annan strategi för att minska åtgången av energi och kemikalier för att få bort lignin. De försöker skapa genmodifierade träd som har lägre halter av ämnet i veden. Träden har dock goda anledningar till att ha lignin då det gör veden starkare och segare. En stark och seg ved innebär att träden kan stå emot väder och vind. Därför vill forskarna bara något minska halten lignin, inte ta bort det helt och hållet.

Senast uppdaterad: Måndag 12 september 2011 09:52