Ungdomsdiabetes - förebygga och behandla

Ungdomsdiabetes beror på att kroppens immunförsvar spårat ur och börjar förstöra de celler i bukspottkörteln som bildar hormonet insulin. Insulin talar om att man har gott om socker i blodet och att olika kroppsdelar därför kan suga upp socker både för att använda det och för att bygga energilager. Om bukspottkörteln inte längre bildar insulin när det borde får man mycket höga halter av socker i blod och urin, vilket är skadligt i sig. Dessutom tror kroppens celler att det råder brist på energi, och börjar därför bryta ner de proteiner som ska utföra olika aktiviteter i kroppen, för att omvandla dem till ännu mer socker som skickas ut i blodet.

Gentester för att förebygga

På några håll i världen har man använt gentester för att förebygga ungdomsdiabetes, eller i vart fall skjuta upp sjukdomsutbrottet. Man har då testat alla nyfödda barn för en genvariant, som man vet ger hög risk att drabbas. Alla med högriskvarianten kontrolleras sedan regelbundet, så att man tidigt kan upptäcka om immunförsvaret börjat attackera de celler som tillverkar insulin. När man upptäcker sådana attacker börjar man ge barnen läkemedel som dämpar dessa reaktioner. Därmed hejdas förstörelsen i de flesta fall innan allt för många celler skadats, och barnen får ett antal ytterligare år utan insulinsprutor.

Insulin från genmodifierade bakterier

Länge var den enda behandling som fanns mot diabetes att man gav patienterna insulin taget från grisar. När gentekniken började utvecklas tog dock forskare och tillverkade en konstgjord mänsklig insulingen som fördes in i en bakterie, som lades i stora kar med näringslösning. Där växte bakterien, delade sig och bildade stora mängder insulin, som kunde renas fram och ges till diabetiker. Därigenom blev insulin den första storsäljande kommersiella produkt som skapats med hjälp av genteknik.

Behandla med grisceller, stamceller och gener

Forskare har även försökt behandla diabetes genom att transplantera insulinproducerande celler från gris till människa. Ett problem med detta har varit att människans immunförsvar helt korrekt uppfattar griscellerna som något främmande och snabbt förstör dem. Kanske kan detta vara på väg att lösas med hjälp av grisar som genmodifierats så att deras celler inte ska reta människans immunförsvar. Många forskare oroar sig dock för att sådana celler kanske innehåller okända virus, som skulle kunna sprida sig från den som fått operation till hennes medmänniskor och skapa nya smittsjukdomar.

Bäst skulle naturligtvis vara att föra in nya mänskliga insulinproducerande celler i patienter. Ett företag i USA har skapat en odling av sådana, som har sitt ursprung i celler tagna från innandömet av ett tidigt embryo (så kallade embryonala stamceller). Företaget har sökt tillstånd i USA att sälja dessa celler och transplantera in dem i diabetespatienter. Många forskare arbetar med att utveckla metoder för att odla fram liknande celler från hudavskrap eller ett avryckt hårstrå som tas direkt från den patient som behöver transplantationen. Så att det inte ska finnas någon risk för avstötning.

Andra forskare har testat att behandla diabetes hos försöksdjur genom att föra in nya gener i celler i bukspottkörteln. I ett lyckat försök förde man in gener i överlevande celler som inte var specialiserade på att bilda insulin, och som fick dem att programmera om sig till insulinproducerande celler. Så kanske man med tiden också kan behandla ungdomsdiabetes med DNA-läkemedel.





PDFSkriv utSkicka sidan