Hjärtinfarkt - förebygga och behandla

Hjärtinfarkt och stroke beror på förträngningar i blodådrorna som ökar risken för att blodet ska börja koagulera av misstag. Då kan en blodpropp uppkomma som blockerar blodflödet genom en del av hjärtat eller hjärnan. Därigenom dör celler och vävnader av syrebrist, och den drabbade delen av hjärtat eller hjärnan slås ut. En viktig faktor som ökar risken för sådana förträngningarna anses vara mängden av små kolesterolpartiklar (kallade LDL) i blodet.

Gentester och läkemedel från genmodifierade organismer

Människor med många LDL-partiklar kan minska mängden av partiklar genom att ta läkemedel som kallas statiner. Det billigaste och miljövänligaste sättet att tillverka statiner är att använda genmodifierade mikroorganismer, som fått ett antal nya gener och förändringar hos sina gamla, så att de förvandlats till effektiva kemiska maskiner.

Statinerna fungerar dock olika bra på olika människor, och det har visat sig att våra gener har stor betydelse för att avgöra hur meningsfullt det över huvud taget är att behandlas med denna typ av läkemedel. Vid många företag arbetar man därför med att designa gentester, som ska visa om man hör till dem läkemedlet fungerar bättre eller sämre på.

Liknande tester genomförs redan i USA innan man skriver ut det blodförtunnande medlet wafarin. Det finns nämligen en ovanlig variant av genen för det protein i levern som bryter ner wafarin som gör att arbetet går mycket långsammare än normalt. Människor med denna gen klarar sig med mycket lägre doser av läkemedlet än normalt. Andra människor har dock en ovanlig variant av genen för det protein wafarin binder till och påverkar, som gör att de behöver mycket högre doser än normalt för att läkemedlet ska ha någon effekt.

Behandla med stamceller och gener

Har man drabbats av en hjärtinfarkt skulle i framtiden stamceller kanske kunna användas för att reparera skadorna. En slags stamceller (bilden) som kan tas från patientens benmärg, och som normalt bildar brosk, har nämligen hos en grupp patienter visat sig kunna reparera sådana skador. När forskare fört in en extra gen i stamcellerna har reparationen visat sig gå ännu bättre - i vart fall hos råttor och möss. Hos dem har stamcellerna fått god hjälp både av en gen som får cellerna att vandra till själva hjärtmuskeln, och av en gen som hjälper stamcellerna att omvandlas till nya hjärtmuskelceller.

Kanske skulle också genterapi i framtiden kunna hjälpa till att reparera skadade hjärtan. Från råttförsök rapporteras till exempel att chansen att överleva efter en infarkt ökar om man för in en gen i hjärtmuskelcellerna som ökar deras förmåga att dra ihop sig och arbeta.

Transplantera ett grishjärta?

Om skadorna på hjärtat är mycket stora behöver man dock en transplantation. Tyvärr är det mycket ont om hjärtan och andra organ för transplantationer. En speciell slags "minigris" har dock organ som är ungefär lika stora och med ungefär samma form som människan. Så vad gäller passform skulle dessa gå att transplantera.

På ytan av cellerna i grisens organ finns emellertid ämnen som helt saknas hos människan. Dessa ämnen aktiverar människans immunförsvar så kraftigt att immunförsvaret snabbt skulle förstöra ett grishjärta som förs in i kroppen. För att undvika detta har forskare skapat en genmodifierad gris där man tagit bort genen för det ämne som allra mest retar människans immunförsvar. På så sätt har en gris skapats vars organ skulle gå att transplantera till människa. Inga sådana transplantationer har dock genomförts. Det finns nämligen en oro för att grisarna kan bära på virus, som inte upptäckts, som skulle kunna orsaka någon smittsam sjukdom hos människor.

Senast uppdaterad: Måndag 12 september 2011 09:54